En återfunnen barndom..

Barndomen är väl för många förknippad med glädje och harmoni. Men för många kan det vara tvärtom. Eller som för mig, både och.

barndomens lekar
barndomsminnen från en tid med asfalt och betong

Sprungen ur asfalt och betong i ett bostadsområde i Örebro, inser jag att just den tiden präglat mig enormt. Minnena av arbetarklassen i betongen, fattigdom, droger, mobbing, och att mobba, varvas med härliga ljusglimtar av lek och kärlek, glädje och stolthet.

Även om området där jag levde mina unga år bestod av asfalt och betong, så fanns där också massor av grönområden, lekplatser, duschar och plaskdammar, och en kulle med skog, där vi kunde klättra på stenar eller åka pulka. Dagis, förskola och lågstadium fanns innanför murarna, liksom diverse butiker och samhällsfunktioner.

Varför skriver jag detta nu då? Jo, jag har precis träffat på några av dessa barn från detta område via facebook. 40-50 år senare liksom.. Hur häftigt är inte det? Men snart kommer tankarna. Hur har det gått för dem? Lever de? klarade de skolan? (jag gjorde det inte) Mobbar de fortfarande andra? eller blir de fortfarande mobbade? Super de precis som deras föräldrar gjorde? Utnyttjas de sexuellt idag, som de gjorde då? Misshandlar de sina barn, precis som de blev misshandlade då? Kriminalitet? Eller gick det bra för dem? Fick de sin familj, sina jobb, välmående eller vad det nu kan ha varit? Många frågor som dyker upp mitt i glädjen av att hitta sina barndomskamrater där ute på nätet..

Grattis på Fars Dag!

Fars Dag eller avsaknaden av en far, idag, igår och i morgon.

Varför blev det så här? Hur kunde vi tillåta att det blev så här? Varför tog vi inte tag i det medans tid var? Tänkte du på mig? Vad tänkte du? Vad fick du höra från andra?  Brydde du dig? Vad sa din fru? Jag tänkte på dig! Jag undrade! Jag minns sista samtalet! Samtalet då vi blev åtskilda för evigt.. Jag skickade ett brev! Jag fick aldrig något svar! Finns jag? Finns du? Fanns DU? Eller är du som så mycket annat bara ett hjärnspöke?

Grattis på Fars Dag!

Saknad
Saknad

Allt eller inget?

Allt eller inget? Ja det är frågan det.

Idag var det en dag då jag ville massor men inte orkade känna in något alls egentligen. Så när jag hittade ett litet träd med några bär kvar så testade jag Tamrons 18-200 zoom som mackro. Nej, inte speciellt bra. Svårt med skärpan, och att komma nära… Nåja, det objektivet är ju till för allroundfotografering. Några bilder blev det dock..

IMG_0909

Du hittar fler på denna sida!

Dagar kommer ..

Dagar kommer och dagar går, men av gårdagen jag ingenting minns..

Nej, så illa är det inte, men det är allt lite spännande att ta en sväng med kameran, tidigt en söndagsmorgon, för att beskåda vad kvällens glädje lämnat efter sig! Dessa ting, där ute i den tuffa lilla staden kan ge mig, en vilsen liten hobbyfotograf just det där lilla extra för att känna att dagen givit något..

”Your Pain, My Gain”

Det påminner mig om att det nu är 16 månader jag varit helt utan alkohol. Och jag saknar det inte en sekund 🙂 Att vara helt nykter är inte så svårt trots allt. Testa vetja!