Utmattningsdepression – Stress

Stress är väl ett ord som förknippas med att må lite dåligt, eller att kanske beskriva hur mycket man haft att göra just idag. För de allra flesta är stress i en lagom nivå en bra sak. Ett stadium där man blir effektiv, presterar mer och kanske gör saker på ett bättre sätt.

För mig är stress inte något bra. Stressen är det som fick mig att sluta fungera som de flesta andra. Stressen slog ut funktionerna att kunna styra signalerna mellan hjärnan och kroppen till en stor del. Stress är förknippat med livsfara för mig, då den sätter igång en rad olika saker i min hjärna.

Det som händer är att jag i ett skede av att vilja prestera, blir överaktiv och försöker göra fler saker än vad som är nödvändigt. Gärna ska allting ske samtidigt, jag ser hela tiden nya saker att göra, och vara klart i samma stund också. Detta är ett resultat av mitt gamla serviceyrke. Att ständigt ligga på topp, prestera på topp, alltid vara bättre än dagen innan och så vidare.. En fd, arbetsledare sade en gång att du aldrig är bättre än din sämsta dag…. Fundera på den och vad det betyder!

När sedan stressen slår till på riktigt så blir jag yr och känner mig svimfärdig. Jag tappar kontrollen på mig själv och kan inte stanna upp för att motarbeta stressen. Min syn påverkas också, så att jag helt enkelt inte ser klart, eller nästan inget alls ibland. Stressen bara fortsätter alltså, och bygger upp mer yrsel, illamående och prestationsångest tills det till slut tar stopp. Då brakar jag ihop som ett korthus och kan bli nästan apatisk i flera dagar om det vill sig illa.

Man kan ju stilla fundera på hur detta tillstånd skulle fungera ute i trafiken, där mitt senaste jobb var? Att köra ett stort fordon under dessa förhållanden skulle naturligtvis utsätta mig och andra för ren livsfara. Och så har också skett ett flertal gånger. De saker som skett dessa gånger är rent vansinniga, och kanske skulle de hämtat mig till ett sjukhus för dårar just då?

Idag behöver jag ett stabilt och planerat liv. Jag sitter med morgonkaffet och funderar på dagens händelser. En eller två saker, sedan får det inte bli fler. Kommer det något emellan som välter omkull dagens lugn, kan allting gå åt helvete och jag blir så stressad att yrsel och kollaps blir vad dagen bjuder mig på istället. Och när stressen kommit kan det ta flera timmar innan den lagt sig, trots att jag försöker avskärma mig från världen.

Harmoni det jag försöker söka efter varje dag. Att hitta det där lugnet, och den där tiden då jag har kontroll på mig själv är prio ett hela tiden. Utan den harmonin och självkontrollen skulle jag aldrig kunna fortsätta leva. Men som ni nog känner till, att hitta det är inte alltid det lättaste. Tyvärr.

Tidaholmsvy som ger mig ro.
Tidaholmsvy som ger mig ro.
Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail